hovarotassar

Det är jag det, som vanligt..!

Skulle skriva ett inlägg igår med då muppade sig blogg.se så jag inte kom in.

Men igår då, så gjorde jag en otroligt smidig grej. Inte.
Min lilla gula vän Lukas på jobbet (Min postbil alltså) är inte så vacker längre.
Den är alltså typ 2 mån gammal, och har bara gått lite mer än 200 mil.
Har ju mått skit hela veckan med mitt hjärta som har varit  stört, ska nog förövrigt ringa vårdupplysningen imorgon. (Pratade med mamma idag och hon tvingar mig..)
Det har resulterat i att allt har tagit mkt längre tid på jobbet, det har gjort ont, huggit och jag har svårt att andas.
Då blir det varit lite jobbigt i trapporna.. Och då blir man stressad för att hinna allt.

Igår hann jag inte ta någon lunch, svischade förbi Willys innan första företaget för att köpa något att slänga i mig.
Parkerar bredvid en fet lyktstolpe som jag självklart glömmer bort så sjukt stressad som jag va.
Backar ut, ska svänga runt och *bang* det tar stopp.
Postbilsjäveln sitter fast med skärmkantet i lyktstolpen, lixom skjut mig snälla, hur osmidig får man bli?
Sitter en gubbe och ser allting, så jag drar därifrån rätt fort, va rätt pinsamt... :P

Så nu har postbilen en vacker avgjutning av en fet lyktstolpe i ena skärmkanten. *tummen upp*

Va jag tvungen att göra det på min nya bil som det inte ens va en repa på?
Döööööö....


Lilla Lukas som fick en välbehövlig dusch i present när han fyllde 200 mil för 8 dagar sen...